av Jordbruksverket godkänd hovslagare

Då det senaste tiden har talats mycket om godkända och icke godkända hovslagare och vad respektive har befogenhet att göra, och förvirringen har varit stor gör vi ett försök att reda ut begreppen.

 

De nya reglerna är inte särskilt nya utan trädde i kraft 20100101. Förändringarna gällde de nya reglerna som gäller djurhälsopersonal. Förändringen gäller vem som får göra vad, att hovslagaren har ansvar för vad denne gör, journalföring, anmälningsplikt, delegering, tystnadsplikt och remettering.

 

Bestämmelserna är i första hand till för att säkerställa att hästen får kunnig och kompetent vård och behandling ur djurskyddsperspektiv.

 

 

Reglerna är lite svåra men här är en liten förenkling

 

 

 

 

På Jordbruksverkets hemsida finns det listor på alla de hovslagare som är av Jordbruksverket Godkänd hovslagare .

 

De som inte är Av Jordbruksverket Godkänd Hovslagare får inte verka eller sko häst som är sjuk eller har problem i hoven eller rörelseapparaten, se mer detaljerad information i texten nedan.

 

 

 

Ej godkänd hovslagare

 

 

Vad innebär behandlingsförbudet?

 

 

Du som arbetar som hovslagare men inte har godkännande omfattas av det så kallade behandlingsförbudet. Detta innebär att du inte får:

• utföra operativa ingrepp

• ge injektioner

• utföra åtgärder som kan orsaka ett lidande som inte är obetydligt

• utföra åtgärder på djur som är under allmän eller lokal bedövning genom injektion

• utföra åtgärder på djur som kan misstänkas ha en epizooti- eller zoonossjukdom

 

 

 

Finns det undantag från behandlingsförbudet?

 

Det finns ett par undantag från behandlingsförbudet. Det ena undantaget är brådskande åtgärder som vidtas i syfte att rädda djurets liv eller att lindra dess lidande (t ex att tömma en akut hovböld för att sedan kontakta en godkänd hovslagare eller veterinär för den fortsatta behandlingen). Det andra undantaget gäller under en övergångsperiod (fram till den 31 december 2014) och innebär att det kan vara möjligt att utföra åtgärder på djur som är under allmän eller lokal bedövning. Observera att undantaget enbart gäller punkten rörande arbete på bedövat djur varför åtgärderna som utförs på det bedövade djuret således inte får strida mot övriga fyra ovannämnda punkter i behandlingsförbudet. Dessutom gäller detta undantag endast för dig som varit yrkesverksam i minst tre år före den 1 januari 2010.

 

 

 

Vilka åtgärder får du som inte är godkänd hovslagare utföra?

 

 

Huvudprincipen är att en hovslagare som inte är godkänd endast ska arbeta på friska djur, men gränsdragningarna är ännu inte helt tydliggjorda. Jordbruksverket har till viss del förtydligat var gränserna bör sättas genom att ge några exempel på behandlingar som verket anser ska utföras av en godkänd hovslagare;

 

 

 

 

Rörelseapparaten

 

 

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid akuta tillstånd med initialhälta, exempelvis ledinflammationer, sen- och gaffelbandsskador

• Särskilda verknings- och/eller beslagsåtgärder vid rehabilitering, konvalescens och/eller behandling vid skada eller sjukdom i rörelseapparaten, exempelvis senskador, hov- och kotledsledsinflammationer, överkotning, ballerinasyndrom eller omfattande mediolaterala avvikelser

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid kroniska tillstånd, exempelvis benspatt, ringkota, kroniska senskador och björnfot

 

 

Hoven

 

 

• Åtgärder vid behandling av akuta tillstånd med initialhälta som inte uppenbart beror på mindre hovböld, sömtryck, sultryck, sömstick, mindre uppackning eller mindre blödning i hoven.

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid rehabilitering, konvalescens och/eller behandling vid skada eller sjukdom, exempelvis upprensning av hovböld, avlägsnande av horn eller andra åtgärder i nära anslutning till hovens mjukdelar (< 2mm), omfattande avlägsnande av horn utöver normalverkning (> 10 %), hovbens- och strålbensfrakturer, fång, användning av gipsbandage eller annat hårt bandage i nära anslutning till mjukdelar

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder som krävs vid kroniska eller långvariga tillstånd, exempelvis hovbroskförbening, strålbenshälta, fång, genomgående hornsprickor, svårare fall av bockhov, skevhov, understuckna trakter och ballförskjutning.

 

 

 

Vad är Länsstyrelsens roll avseende hovslagare?

 

 

Länsstyrelsen har både vägledande och kontrollerande funktion. Godkända hovslagare kontrolleras regelbundet. Övriga hovslagare kontrolleras inte regelbundet utan eventuell kontroll sker endast om Länsstyrelsen får in en anmälan om brister t ex att någon har utfört en åtgärd som denne inte har behörighet för. Om brister konstateras är Länsstyrelsen skyldig att vidta åtgärder t ex föreläggande/förbud med eller utan vite. I allvarligare fall ska Länsstyrelsen också anmäla vidare till Åklagarmyndigheten.

 

 

 

 

 

Det här gäller om hovslagaren är av Jordbruksverket Godkänd Hovslagare

 

 

 

 

 

Om man är av Jordbruksverket Godkänd Hovslagare får man arbeta med en sjuk häst, en sjuk häst kan vara allt ifrån feber till hälta eller smittsam sjukdom. Även arbete med sederad häst.

 

 

 

Om en av Jordbruksverket Godkänd hovslagare arbetar med en häst som har ett problem i hoven eller rörelseapparaten måste hovslagaren ransaka sig själv om man har tillräcklig kompetens.

 

 

 

Man skiljer på formell och reell kompetens.

 

 

 

 

Formell kompetens, är när man har fått sitt godkännande av Jordbruksverket och alltså har papper på att man får arbeta med en häst som har problem i hov eller rörelseapparat.

 

 

 

Reell kompetens, även om man uppfyller kraven på formell kompetens så måste man i varje enskilt fall bedömma om man har reell kompetens för fallet. Det betyder att även om man har den formella kompetensen men råkar ut för ett fall där man inte har erfarenhet eller känner sig osäker på diagnos och behandling, inte får behandla hästen. Man är då skyldig att remittera vidare hästen till någon med reell kompetens.

 

 

 

Med godkännandet kommer några ytterligare krav som ska uppfyllas

 

 

 

Journalföring, vi är skyldiga att föra journal över hästar, hästägare , hovstatus, ev diagnos och behandling.

 

 

 

Tystnadsplikt, vi är belagda med tystnadsplikt, Det finns dock vissa situationer då du får bryta tystnadsplikten och lämna ut uppgifter utan djurägarens/djurhållarens tillstånd, t ex när en tillsynsmyndighet (Länsstyrelsen, Jordbruksverket) begär att få ut handlingar och i samband med att du fullgör din anmälningsskyldighet, t ex vid anmälan om misstänkt vanvård av djur.

 

 

 

Ansvar, vi har ansvar för skoning, verkning, diagnos och behandling. Om vi gör ett fel kan vi anmälas till Länstyrelsen eller Jordbruksverket och får ta ansvar för ev fel.

 

 

 

Remittering, Om vi inte uppfyller kraven på reell kompetens ska vi remittera vidare till annan av Jordbruksverket godkännd hovslagare alternativt veterinär. Vi kan även ta emot hästar på remiss från veterinär, klinik eller annan godkännd eller icke godkännd hovslagare.

 

Obs en icke godkänd hovslagare kan inte arbeta på remiss från ex veterinär eller godkänd hovslagare,

 

 

 

Delegering, nytt begrepp sedan 2010, Delegering innebär att en arbetsuppgift som normalt utförs av en person i en yrkeskategori överlämnas till en annan person inom djurhälsopersonalen. Delegering kan således endast ske mellan personer som båda tillhör djurhälsopersonalen.

Vid delegering ska den delegerade yrkeskategorin befinna sig "under samma tak" vid de tillfällen då åtgärden genomförs. I dagsläget tillämpas delegering framför allt mellan veterinär och legitimerad djursjukskötare på större kliniker och djursjukhus (t ex att sy ihop mindre sår). Det är ännu inte helt tydliggjort vilka åtgärder som kan bli aktuella att delegera till eller av godkänd hovslagare. Tänk dock på att du som är godkänd hovslagare aldrig kan delegera till någon som inte tillhör djurhälsopersonalen, t ex en lärling eller kollega utan godkännande.

 

 

 

 

Enligt lagen skall dessa behandlingar utföras av Jordbruksverket Godkänd Hovslagare

 

 

 

Rörelseapparaten

 

 

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid akuta tillstånd med initialhälta, exempelvis ledinflammationer, sen- och gaffelbandsskador

• Särskilda verknings- och/eller beslagsåtgärder vid rehabilitering, konvalescens och/eller behandling vid skada eller sjukdom i rörelseapparaten, exempelvis senskador, hov- och kotledsledsinflammationer, överkotning, ballerinasyndrom eller omfattande mediolaterala avvikelser

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid kroniska tillstånd, exempelvis benspatt, ringkota, kroniska senskador och björnfot

 

 

Hoven

 

 

• Åtgärder vid behandling av akuta tillstånd med initialhälta som inte uppenbart beror på mindre hovböld, sömtryck, sultryck, sömstick, mindre uppackning eller mindre blödning i hoven.

 

 

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder vid rehabilitering, konvalescens och/eller behandling vid skada eller sjukdom, exempelvis upprensning av hovböld, avlägsnande av horn eller andra åtgärder i nära anslutning till hovens mjukdelar (< 2mm), omfattande avlägsnande av horn utöver normalverkning (> 10 %), hovbens- och strålbensfrakturer, fång, användning av gipsbandage eller annat hårt bandage i nära anslutning till mjukdelar

 

 

• Särskilda verknings- och beslagsåtgärder som krävs vid kroniska eller långvariga tillstånd, exempelvis hovbroskförbening, strålbenshälta, fång, genomgående hornsprickor, svårare fall av bockhov, skevhov, understuckna trakter och ballförskjutning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ursprung: kungsborgsgard.se

Copyright 2012 © All Rights Reserved